Glädjefirande med sorg i tankarna

Igår var det ettårskalas av mitt nya hjärta. Vi hade släkten på kalas. Vi bjöd på middag och tårta. Vi har rätt liten släkt så det kom 16 personer. Jag fick blommor och pengar från släkten.
Jag började gårdagen med att gå en tipspromenad som GIF (Götene idrotts förening) arrangerar varje söndag. Jag vann första pris plus att mamma vann ett litet pris förra gången som var en liten lott som hon gav till mig och då vann jag 100kr. Jag var vinnare på många sätt igår :D

Idag har jag inte gjort så mycket utan gjort det gamla vanliga fast var ute och cykla en sväng ikväll med min faddermor, Birgitta.

Även om gårdagen var glädjande på många sätt så fanns många känslor inblandade och en sorg.

Sent i lördagskväll fick jag ett dödsbesked att en utav mina vänner jag träffade under min transplantationsresa hade avlidit. Han som dog skulle precis fylla 37 år och han byte hjärta för drygt 18 år sedan. Han är en person som jag kommer ihåg mest från min transplantationsresa. Han kände nog igen sig mycket i mig för han hade bytt hjärta när han var 18år, precis som jag. Synd att jag inte fick träffa honom fler gånger än några dagar efter min transplantation. Han fick mig bokstavligen upp mig på fötterna efter min operation och han gjorde det med skratt och spontanitet. Han var så speciell så att man var nyfiken på vem han var och det visa sig att han var en färgglad prick som förgyllde varje sekund omkring sig. Det var det som fick mig på fötterna. Det är även han som får mig att fortsätta kämpa. Jag vet att han slarvade med sina mediciner och han tyckte att jag var en otrolig kämpe som kunde sköta mig på det viset jag gjorde och han har fått mig att fortsätta kämpa. Jag kommer sakna hans vitsar på Facebook, hans Skype samtal och hans MSN konversationer. Han kommer att finns med mig. Vila i fridfullt Y not med T, Tony. ..... nej föresten han kör nog på som han alltid gjort fast med andra färgglad prickar som han.

Han kommer alltid finnas med i mina tankar.

Första priset på tipspromenaden